Det slutade med en 8e plats på årets EM som
gick av stapeln i Italienska Varese!
Scullerfyran från Sverige består enligt bilden av:
Charlotte Andersson, Veronika Karlsson, Anna Malvina Svennung och Maria
Wilgotson
Våra supercoacher är Petter Ljungström och Leif Johansson.
Det är fredag morgon, klockan är 06.00....
Dags att ta sig upp ur sängen, sätta sig i bilen och åka till
tävlingsbanan för dagens morgonträning.
Det är soluppgång, dimma och spegel på vattnet. Varje årtag hörs genom det
platta vattnet.
Vi ror lugnt och känner in atmosfären på detta EM. Det är alldeles tyst
och man ser snön på bergen i horisonten.
Idag ska vi genomföra vårt andra lopp, det är uppsamlingsloppet som ska ta
oss till A eller B-final.
Om några timmar är det dags...
Klockan slår 12 och vi går ut på vattnet, får en kanonuppvärmning i den
gassande solen. Det är fortfarande spegel på vattnet, vid startbryggorna
är det fotografer överallt och känslan av att se de andra scullerfyrorna
värma upp är häftigt. 5 minuter kvar och vi lägger upp oss på startlinjen.
Nu handlar det om att gå ut offensivt om vi ska lyckas vara med i matchen
om de 2 sista platserna till A-finalen.
Det sista jag säger till tjejerna med stål i blicken och ett litet leende
är:
Nu j_vlar tjejer går vi bananas!!!
Och det gjorde vi.. Efter de första 500 rodda ledde vi över bland andra
Österrike och Holland som sedan skulle sluta som 1a och 2a i mål. Vi rodde
2a bästa tid de sista 500 m vilket visade på ett riktigt stål i den
svenska båten.
Trots att det inte skulle räcka till A-final visade vi
ändå att vi gjorde vår uppgift på ett bra sätt och vi levererade
tillsammans från start till mål.
Under söndagens B-final beslutade vi att gå lika offensivt, men hålla ihop
rodden på mitten av loppet, och sen ta spurten precis som i
uppsamlingsloppet.
Det skulle bli en fajt mellan Frankrike och Sverige om vinsten. Hela
loppet låg vi sida vid sida och det skiljde aldrig mer än dryga
halvsekunden mellan båtarna.
När vi gick så gick dem, när de gick så gick vi. Det är inte varje lopp i
min roddkarriär som jag tar ut mig så mycket att jag känner mig svimfärdig
när jag går över mållinjen. Men nu var jag urpumpad!
När vi drog sista dragen och gled över linjen bara några ynka tiondelar
efter Frankrike.
Då kom en båt fram och frågade "are you ok?" ... Undrar om man såg lite
slut ut?
Jag summerar detta EM som ett mycket bra och jag är så stolt över det jobb
jag och mina tjejer gör i båten!
Dessutom så har vi underbara coacher som gör allt som står i deras makt
för att vi ska ha få förutsättningarna till att prestera när vi ska! Man
kan säga att de har skruvat, burit, skjutsat och skrikit så rösten av
försvunnit!
Leif J, Petter och Leif P har varit väldigt duktiga på att inspirera och
tagga upp oss inför varje lopp!
Vi är verkligen ett bra Team tillsammans!
Vi får aldrig glömma bort hur viktigt det är med stödet från folket som
sitter på läktaren.
De reser från Sverige till Italien för att, dag efter dag sitta på
läktaren, titta på rodd och heja på oss!!!
Tack Calle som är vårt största fan, och hans syster Eva! Tack Pappa och
Daniel som är en stor del i satsningen mot Rio, utan Er skulle min
satsning inte vara möjlig!
TACK HELA SVENSKA STÖDET!!!
Riktar också ett stort Tack till Veronikas föräldrar som sponsrat oss med
tröjor, skärp och strumpor i Sveriges färger! Tack Jörgen som tryckt
tröjor till hela gänget! |